när vägen tar slut...
när man gått på samma väg så länge att man inte ens förstår varför man ens började gå den, då borde man vila och tänka efter om det verkligen är rätt väg.... kanske är det svårt att vika in på en ny å okänd väg, kanske känns det ensamt å ovant... därför väljer man att fortsätta... men är det rätt att inte vika av bara för räddslan för det okända?
hur ska man veta om man någonsin kommer att hitta rätt.... kanske inbillar vi oss att vi funnit rätt väg, eller så är vi bara veliga och rädda för att bestämma oss... vilken väg är rätt? och kommer den alltid att vara rätt då eller bara för tillfället!? det är lika bra å blunda å lita på magkänslan, låta oss vägarna ta dit dem för oss... för någon gång tar vägen ändå slut!
Flipp
Nothing Lasts Forever!
hur ska man veta om man någonsin kommer att hitta rätt.... kanske inbillar vi oss att vi funnit rätt väg, eller så är vi bara veliga och rädda för att bestämma oss... vilken väg är rätt? och kommer den alltid att vara rätt då eller bara för tillfället!? det är lika bra å blunda å lita på magkänslan, låta oss vägarna ta dit dem för oss... för någon gång tar vägen ändå slut!
Flipp
Nothing Lasts Forever!
Kommentarer
Trackback
