när man måste vara vuxen...
Det alla borde lära sej redan som barn är att inte lita på någon annan än sej själv! Det verkar inte finnas någon regelbok i uppförande å hur mycket man får såra någon, det har ja iaf lärt mej.
att vara Narcissistisk innebär att man har en personlighetsstörning... Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov... blev nästan rädd när ja läste det... (http://sv.wikipedia.org/wiki/Narcissistisk_personlighetsst%C3%B6rning) en länk om man vill läsa lite mer... kan bli otäckt om man känner igen sej själv eller någon i sin närhet...=(ibland vill ja vara fem år igen, man behövde inte oroa sej över hur livet skulle fortskrida eller hur man skulle ta sej igenom jobbiga situationer... men nu när man ska låtsas vara vuxen förväntar sej konstigt nog människor att man ska ta sitt ansvar... ja hanterar saker å ting på mitt säregna sätt : 1. gråt en skvätt 2. torka tårarna 3. kom underfund med att den som fått dej att gråta är obehaglig 4.vägra vara ledsen gå upp med ett leende å inse hur patetiskt det var att gråta 5. ta tag i det som måstes göras å le för att man ändå lever!
men det är inte så lätt som man skulle kunna tro... inte när man verkligen tycker om någon å vill att allt ska vara bra, då är det svårt, men tiden läker alla sår visst? ja känner mej så vilsen, alla ger en olika besked hela tiden, ibland e allt så bra så bra å ibland e allt bara kasst... ja vet inte riktigt hur man ska kunna veta... men om man själv gör det man själv vill å inte koncentrar sej så mycket på va andra tycker å tänker så löser det sej nog skulle ja tro... men det gör så ont att någon som man tycker om så mycket kan få en att hata den ännu mer.... men ja vill inte hata... men ja kan verkligen inte rå för det... ja känner ett sånt förakt att ja blir illamående... ja utav mej själv oxå för att ja går me på massa skit hela tiden.. (Nej det är inte synd om mej, ja e säkert oxå en hemsk människa att leva med... men ja e inte elak å labil iaf)... men någonstanns måste man vara vuxen å ta tag i saker även om det innebär att man måste gå i eld å krossat glas för att lösa dem... men när man väl gått där då kan nog läkeprocessen börja så man blir hel igen.. för det gör ont att missta sin bäste vän... å ännu ondare att förstå att de dagar som g¨ått aldrig kommer igen... (ja de dagar som va lyckliga) men ja tänker faktiskt vara vuxen å låta det avslutas... ja tänker aldrig ge någon den känslan som det innebär när någon ringer å bönar å ber... ja måste tänka på mej nu... å de två inneboende i mej... dom är å kommer alltid vara det viktigaste... å inget ska få förstöra deras liv!
störe delen av inlägget bestod av nr 1. gråta en skvätt... men det är jobbigt, när man kommer ´till insikt... för vi hade ju ändå massa kul....
Ni vet att ni Älskar mej
FLippyyy
Kommentarer
Postat av: Engla
Puss på dej gumman! Det kommer ordna sig för dej. Riktigt bra. Och det är dej du ska tänka på i första hand! <3
Trackback
